Therese Zetterberg

Ja nu är det inte mina tuttar jag har problem med. Det är Melkers (nappar). Han vill så gärna ha tutten - men han kan fas*n inte ha den kvar i munnen. Han tappar den stup i kvarten och ibland håller man på att bli galen. Just nu har vi två metoder. Den ena innebär att vi lägger honom på sidan i sängen och trycker ihop kudden så han har näsan emot och nästan inte kan röra sig (tills han somnat riktigt alltså). Den andra metoden som används när han är uppe och nu mer och mer även i sängen innebär att vi lindar gossefilten kring munnen så att den inte ska kunna trilla ut - men den gör den dock ändå ganska ofta - fast ibland funkar det. Usch nu lät det som hemska metoder men jag kan intyga att ingen kommer till skada ;) 

Så, är det någon som känner igen sig? När lär de sig att ha tutten kvar i munnen. Eller är det bara Melker som lyckas med detta? Har det att göra med att han även var så dålig på att suga på de "riktiga" tuttarna?

Nä nu måste jag skynda mig att stoppa in tutten - någon skriker i sovrummet =)

Tänkte lägga upp lite bilder men det verkar ta ett halt år så jag får prova igen en annan dag.

Nu har alltså vardagen infunnit sig med stapplande steg. Peter började jobba igår, men han jobbar eftermiddagar så vi har lite mjukstart. Igår försökte vi utnyttja semestern in i det sista och for till Åstön för promenad och korvgrillning i en av vikarna. Jag bar Melker i Babybjörn selen och det gick utmärkt! Fast jag fick ont i ryggen igår kväll men det tyder väl bara på att jag måste träna mer. Det var iallafall vääääldigt mysigt.

Idag skulle jag klippa mig. Men det visade sig att jag skrivit upp helt fel dag och helt fel tid... Yrhöna. Så jag måste vänta två veckor till på denna välbehövliga klippning (renovering). Tog en sväng på stan istället och sen kom Peter och Melker och hämtade mig och vi tog en tur. Därefter tog jag och Melker en timmes promenad. Skönt!

Vår lilla tripp i fredags var helt underbar. Snacka om "fredagsmys". Vi åkte hela Kustvägen ner till Jättendal. Där hittade vi Jungfrukustvägen som vi tog ner mot Huddik innan vi landade i mål i Hornslandet (en halvö i Hudiksvall). Vi stannade till på många ställen, fikade och fotade och myste. På hemvägen tog vi en annan kringelkrok väg som vi inte åkt tidigare och jag var kartläsare och tro det eller ej - men vi kom hem...Haha! Ja som ni kanske förstår så älskar vi att åka runt med bilen på småvägar där man aldrig annars skulle åka och upptäcka en massa mysiga och härliga ställen. Ingår det promenader och korvgrillning så är livet underbart=) Peter älskar att vara ute och han har fått med mig. Han är en riktig utemänniska och han älskar att göra upp eld - det bor kanske en liten pyroman där inne =)

Ja, så behöver ni några utflyktstips så vet ni vilka ni kan fråga. Vi kan erbjuda små utflyktsmål på både nära håll och lite längre bort, innehållandes korta och långa promenader =) Nu måste jag införskaffa mig ett par riktiga utebyxor - ska kanske passa på nu när jag fått pengar i födelsedagspresent!

Imorgon ska vi besöka en liten pojk som är en månad äldre än Melker. Ska bli spännande att se skillnaden på dem. Melker har iaf mer och mer börjat ge riktiga leenden ibland. Han är så otroligt underbar så jag blir alldeles tårögd ibland. Ja livet har förändrats, men på samma gång känns det så självklart och så enkelt på nåt sätt (även om det ibland är jobbigt att kliva upp på nätterna.. ;))

Doktorn kallade Melker igår för ett "A-barn", allting var perfekt! Nacke, reflexer, lungor, hjärta, syn, längd- och viktkurva. Skönt att veta. Matchvikten är just nu 5100 gram och han är 57 cm lång. Inte undra på att en del byxor är som knickers=) Han har alltså gått upp nästan ett halvt kilo sedan förra måndagen.
Undra var detta ska sluta =) Men han är fortfarande inte så rund om magen iallafall, det är nog för att han är ganska lång. Men kinderna är runda och goda iallafall.

På nätterna sover Melker numer i sin egna säng. Det är skönt för både honom och mig tror jag. Jag har varit så rädd att jag ska ligga på honom när jag somnat. Jag som snurrar som en propeller i sängen. Fast jag tycker lite synd om han ibland när lille plutten ligger ensam i den ännu alldeles jätte stora sängen, så på morgonkvisten brukar vi lyfta över honom till oss. Det tycker han är mysigt. Han sover en väldans mycket. Somnar vid ca kl 20 och sover med matstopp vid ca 23:30, 02:30 och 05:00... Sen brukar han sova typ till sju och sen får han komma till oss. Hans dagliga bajsning brukar ske på morgonen och sen sover han vidare ett tag =)

Idag har faderskapspapperna och delad vårdnadspapperna undertecknats.

Imorgon ska vi  åka på en liten semestertripp igen är det tänkt. En sådan där en dagars då vi åker runt med bil och ser var vi hamnar. Mysigt! Både jag och Peter tycker det är väldigt mysigt, härligt och roligt! Stannar och fikar då och då och tar oss en rundtur på¨nåt mysigt ställe. Det duger som semester för oss det oxå!=)

I förra inlägget råkade jag ju skriva fel vikt. Han vägde 4600 g i förra veckan.
Tack Elin !=) Vet inte men jag måste ha varit smått förvirrad när jag skrev...haha. Ska iallafall bli kul att se vad han väger idag, och hur lång han är. Det känns som att han blivit jättelång tycker jag. Några par byxor som han har i storlek 56 har blivit för korta nu - ser ut som knickers.

Igår gjorde jag en välbehövlig stökresa till Birsta. Fasen jag har knappt varit in i en affär på ett halvår ungefär. Jag är ingen shopaholic det är ett som är säkert =) Lite av vad som inhandlades:
- jeans (tjockis jeans, tills jag kan ha mina vanliga)
- nya kuddar
- servetter
- en febertermometer till Melker - man vet aldrig när det kan behövas
- två olika "fyll-i-böcker" till Melker. En som man fyller i fram till ca två års ålder och en som man fyller i varje födelsedag tills Melker fyller 18 år.
- två plastmappar för diversepapper.
- en herrbetjänt att ha i sovrummet och hängakläder på. 

Efter några timmar där ute var jag iallafall riktigt less... I förrgår tog vi en kvällspromenad i naturreservatet på Alnö - det är mer min "cup of tea".

Ja nu är vi inne på Peters sista semester vecka. Sen börjar vardagen och allvaret igen. Men jag är oroligt glad över att vi fått dessa nästan sju veckor tillsammans.

Jag har slutat att amma nu iaf. Det fungerade helt enkelt inte. Varken för Melker eller mig. Jag fick ångest och har stundtals känt mig värdelös men har även fått några stöttande mail - tack! Var nervös på BVC senast när jag skulle erkänna att jag inte ammade så mycket, över vad de skulle säga. Men jag var nervös i onödan. Hon sa att det inte var någon fara och att det är bättre för Melker att jag också mår bra. Hon tyckte inte att jag skulle må dåligt över det och sa att ersättningarna som finns nu är väldigt bra, Jag har försökt intala mig det nu så jag ska slippa ha dåligt samvete. Det blev typ en månads amning bara, de flesta andra som jag känner som fått ge upp gällande amning har hållt ut tre månader iaf. Men men nu blev det så här och det är inget att göra något åt. Troligen hade det gått bättre om Melker inte hade bajsat i vattnet inne i magen, eftersom det gjorde honom illamående och att han inte ville äta. Det blev en seg start redan från början. Det funkar iallafall bra med ersättningen. Han äter och frodas. Senast vi var på BVC hade han gått upp över 300 g på en vecka och väger nu ca 4600 g. På onsdag är det dags för läkarundersökning och på torsdag ska vi skriva på papper om faderskapet.

Födelsedagen i fredags var helt fantastisk!

Började med att jag fick ett kuvert och ett paket i sängen på fredag morgon. I kuvertet döljde sig ett presentkort på Birsta City och i paketet fanns måååånga paket som Melker hade handlat till mamma. Fick ett jättefint kort och mamsen kunde inte låta bli att fälla några tårar, lycklig över sin underbara familj. Melker hade hittat en massa roliga saker till mamma bla. trisslotter, en massageboll, en korsordsbok, ett genispel, en jättefin kopp som det står "Mamma" på, cocacola burkar och det hade även smygit sig med ett paket till pappan i familjen - innehållandes en Red Bull. Pappa blev lycklig ;)

Därefter stökade vi på med den sista städningen och tårtfixande innan första gästen dök upp. Det var tant Sara. Underbara Sara. Av henne fick jag bla. en superfin tunika och ett halsband med underbart fina ord på - därmed blev kalas outfiten räddad. Tror aldrig Sara misslyckats med att köpa kläder åt mig - även fast storlekarna och smaken varierat under åren. Hon känner mig så väl. Jag fick även ett presentkort på Kappahl. Unge herr Melker blev bortskämd han också för han fick återigen en hel påse med underbart fina kläder av tant Sara. Jätte mycket fina kläder i lite olika storlekar som vi kommer att ha jätte mycket nytta av. Han fick även en jättefin tyggrej som man hänger på sängen med fickor på. Där kan han ha nappar, små leksaker och sånt man behöver. Tack tack!

Därefter kom mamma, pappa och mormor. Jag fick krukväxter, sängkläder och pengar! =) Och senare när familjen Torsboda kom så fick jag ännu mer pengar, den största rosen jag någonsin sett och ett jättefint rosa blomarrangemang.

Ja dagen var underbar. Fick så mycket saker, mer än jag kan önska. Till veckan kommer bror med familj på kalas, så än är inte firandet över =)


Tack alla för en härlig födelsedag!

Någon som tänkt gå typ på kyrkis, babysång eller babysim i höst i stan med sina små pärlor? Tänkte det kunde vara kul att gå med någon man känner. Hör gärna av er i så fall så följer vi gärna med!=)

Namnet på lillen är nästan spikat. Vårt lilla underverk heter Melker. Vi kör på det nu, man kan ju alltid ändra sig innan man skickat in papperna men jag tror vi har bestämt oss=) Fasen att det skulle vara så svårt med pojknamn. Melker betyder iallafall "ljusets konung" och är ett namn som kommer från en av de tre vise männen tydligen=) Ja, så nu vet ni det=)

Herregud vad man är dagvill när man är hemma med en liten bebis. Hela dagarna kretsar kring vårt lilla underverk och med matning varannan timme gäller det att planera lite om man vill hinna komma utanför dörrarna!= ) Men det gör inget - det märks att han mår mycket bättre nu när han får tillägg och är mätt i magen.

Sedan vi kom hem har vi hunnit med många besök både i Kovland och i Torsboda. Det är härligt att veta att vår lilla parvel är älskad av så många. Vi har även fått flera besök av vänner här hemma och det är alltid roligt. Nu framöver hoppas vi kunna träffa fler vänner och eventuellt framtida kompisar till lilleskrutten. Vi ser fram emot att få träffa bla. Stina, Stella, Ivar, Greta och Iris och deras föräldrar så klart. Det lär väl lugna ner sig lite framöver när maten funkar som den ska och man har fått lite rutin. Just nu ser varannan timme med matning ut så här:

* Nässpray med nåt hormon till mamma strax innan matning
* Ofta måste vi sedan väcka lillen, vilket inte alltid är så lätt
* Minifom droppar till lillen
* Hämta och blöta mellanlägg
* Mata 15 min på vardera bröst
* Göra i ordning och mata med tillägg
* Ge lillen vichy vatten mot torsk i munnen, vilket inte är så populärt
* Pumpa ur mammans bröst
* Diska pump och nappflaska
.... sen inväntar vi nästa matning

Däremellan myser vi med varann en massa och försöker få in lite aktiviteter så gott det går =) På tisdag hoppas jag vi får nya besked om att vi ska kunna mata med lite längre mellanrum.

Ciao!