Overkligt
* En vecka kvar att jobba, eller närmare bestämt - 4 dagar
* Bebisen är inne på sin 37:e vecka i mamsens mage
Kan inte fatta att det verkligen är sant. Att jag nu endast ska jobba 4 dagar till och sen ska jag vara hemma och njuta och ta vara på tiden. Jag ska inte ens plugga. Det är ofattbart. Det är overkligt att ett litet efterlängtat knyte snart ska göra entre och stanna hos oss för alltid. Det är overkligt, en svindlande tanke - vi ska se till att denna lilla varelse får ett bra, kärleksfullt liv och vi ska ge honom/henne de bästa förutsättningarna som vi bara kan!
O-herre-min-je!
Det ska bli spännande att få se vad det är för ett litet knyte där inne. Fast nu har jag börjat gruva mig lite för förlossningen. Jag försöker inte tänka så mycket på det - vet inte om det är en sån bra taktik.... Men men, en massa andra människor har ju gjort det före mig, och en del människor gör det både två, tre och en del faktiskt tio gånger. Så det kan väl inte vara så hemskt .... =) Nä tack - jag behöver inga påminnelser om hemska, långdragna och sega förlossningar som inte gått planenligt - jag siktar in mig på min egen och räknar med det värsta. Även om det är svårt att föreställa sig det värsta då man inte har en aning om vad som väntar. Men det går liksom inte att förtränga det längre - bebisen är snart färdig bakad - och den måste komma ut! På ett eller annat sätt. Jag hoppas det blir på ett bra sätt. Det är tur jag har Peter - tillsammans med honom klarar jag allt!
Nä nu är det väl dags för sängen. Blir till att "städa" min ärendekö på jobbet i veckan. Undra hur motiverad jag kommer vara? Jag har nog redan börjat varva ner... På onsdag vankas det iallafall midsommarlunch - lovely!=)
* Bebisen är inne på sin 37:e vecka i mamsens mage
Kan inte fatta att det verkligen är sant. Att jag nu endast ska jobba 4 dagar till och sen ska jag vara hemma och njuta och ta vara på tiden. Jag ska inte ens plugga. Det är ofattbart. Det är overkligt att ett litet efterlängtat knyte snart ska göra entre och stanna hos oss för alltid. Det är overkligt, en svindlande tanke - vi ska se till att denna lilla varelse får ett bra, kärleksfullt liv och vi ska ge honom/henne de bästa förutsättningarna som vi bara kan!
O-herre-min-je!
Det ska bli spännande att få se vad det är för ett litet knyte där inne. Fast nu har jag börjat gruva mig lite för förlossningen. Jag försöker inte tänka så mycket på det - vet inte om det är en sån bra taktik.... Men men, en massa andra människor har ju gjort det före mig, och en del människor gör det både två, tre och en del faktiskt tio gånger. Så det kan väl inte vara så hemskt .... =) Nä tack - jag behöver inga påminnelser om hemska, långdragna och sega förlossningar som inte gått planenligt - jag siktar in mig på min egen och räknar med det värsta. Även om det är svårt att föreställa sig det värsta då man inte har en aning om vad som väntar. Men det går liksom inte att förtränga det längre - bebisen är snart färdig bakad - och den måste komma ut! På ett eller annat sätt. Jag hoppas det blir på ett bra sätt. Det är tur jag har Peter - tillsammans med honom klarar jag allt!
Nä nu är det väl dags för sängen. Blir till att "städa" min ärendekö på jobbet i veckan. Undra hur motiverad jag kommer vara? Jag har nog redan börjat varva ner... På onsdag vankas det iallafall midsommarlunch - lovely!=)
Kommentarer
Postat av: Carro
Åååhhh!! Nu är det så nära, herregud va spännande!! När det kommer till förlossningen så fixar du, bebis och Peter det galant tillsammans =) Det är SEN det ljuva livet tar sin början, allt detta mys, långa prommisar, all kärlek som man inte vet var man ska göra av och den underbara känslan av att hittat HEM! LYCKA TILL!!! KRAM!
Postat av: Lotta W
Härligt! Då kanske du har tid att ta en fika någon dag?
Trackback